.

Idag var vi uppe vid sjön igen, mamma skulle tydligen kolla vad jag tyckte om att gå på gungande bryggor. Som om jag skulle bry mig om det? Hur som, en av alla regler var att jag inte fick gå i vattnet från strandkanten. Eftersom hon fortfarande tror att jag är en mes tänkte hon att jag inte skulle våga hoppa ifrån bryggan men ack vad fel hon hade. Jag bestämde mig och sedan hoppade jag och förvåningen slog till. Det fanns ingen botten?! Hela jag kom under vattnet ju! Aja, jag fick helt enkelt börja simma och simma. Det krångliga var att vifta på svansen samtidigt, blev lite vingligt. Mamma bara skrattade och påstod att nu fick jag klara mig själv in till land, fast det höll hon såklart inne. Jag försökte ta mig upp på bryggan och vips så var hon där och hjälpte till. Jag säger ju att jag är bäst på människoträning! Efter det sprang jag runt, runt, runt i ren glädje över att jag faktiskt hade badat och vågat hoppa ifrån bryggan. 100 poäng till mig.