.

Idag har Auki för första gången varit ensam i bilen och det gick bra. Buren var i varje fall hel när jag kom tillbaka efter en liten stund och Auki låg lugnt ner.

Därefter har vi återigen varit inne i Borås och han skötte sig jättebra faktiskt. När jag stod och pratade med en tjej satte han sig faktiskt ner och väntade. Visserligen efter lite trams men mestadels av tiden satt han bakom mig och såg uttråkad ut. Misstänker att ingen tror på det men är faktiskt sant, jag blev förvånad själv.

Därefter tränade vi lite kontakt, lite inkallning och lite sitt kvar för att avsluta med att sicksacka oss fram mellan massa människor som väntade på bussen. Även det gick förvånansvärt bra, tack och lov är han inte så intresserad av att hälsa på människor som vi bara går förbi utan han valde att kolla på mig istället. Good, jag är nöjd sålänge han inte drar i kopplet. Blir nervös av att han går och stirrar på mig, fast är ju bra så får vänja mig.

Inne på mammas jobb försvinner dock det mesta av den lilla lydnad som finns. Då är han bara överlycklig över hur fantastiskt det är att få gå in, åka hiss, hitta mormor och allt annat.