Lekkamrat

Idag har jag fått leka med en hundkompis och hon förstår sig på det där med att leka. Hon tycker varken att jag är för våldsam eller för stor, vi brottas på samma nivå. Hon blir inte ens sur utan hänger med hela tiden. Perfekt, dom flesta andra brukar tröttna innan vi ens börjat. Däremot är hon något snabbare än vad jag är, det är tråkigt. Jag vill ju vara bäst!

Människorna har dessutom börjat med ytterligare en konstig sak. Det hänger lampor överallt i trädgårdarna nu för tiden. Vissa har mer och andra mindre, men det finns i varje nästan. Jag fattar inte det, är ju inte ens mörkt nu med all snö! Tänk alla tuggben man hade kunnat köpa för dom pengarna, det skulle dessutom vara användbart. Lamporna hänger ju bara där och drar ström typ. Nej, vi hundar tänker mer praktiskt. Antingen äter man det eller så är det inget att ha. Enkelt och bra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0