.

Idag har jag minsann stödutfodrat mig själv med skinka. Alla andra tar ju mat från den bänken och jag var hungrig så jag gjorde samma sak. Gott var det i alla fall! Fast sedan fick jag väl mitt straff för det, gå i typ tre timmar. Jag tycker ju att man kan vända när man gått någon timme, eller åtminstånde hitta någon väg som går hemåt. Tycker dock inte människor tydligen. Tack och lov tog vägen dock slut, annars hade vi väl gått fortfarande. Jag hade inte varit förvånad.

Mamma tycker dessutom att jag skall sova hela nätterna nu, jag tycker dock att det kan vara trevligt med ett litet avbrott då och då. Man kan gå ut eller kanske leka en stund. Det blir så segt annars, fast även där går våra meningar isär.