.

Okej, jag erkänner. Jag låg på dynan bredvid sängen i natt, så jag gav mig. Typiskt, nu i efterhand hade jag ju lika gärna kunnat dra dynan mot dörren. Att jag inte kom och tänka på det tidigare.

Igår behövde jag åka buss igen, tråkigt. Man bara ligger där och försöker hänga med i svängarna. Sedan kom det på en annan hund men som vanligt fick jag inte hälsa utan skulle bara vara oberörd. Dessutom satt moster och berättade hur mycket finare den andra hunden var, klart man blir sur. Däremot kunde jag liksom sakta krypa upp i mosters knä utan att hon gör något. Dock satt mamma bredvid och gjorde något, glädjedödaren!

Mamma påstår dessutom att jag skall lära mig gå promenader, som om jag inte kan det? Är när man tar sig från en punkt och till en annan eller tillbaka igen. Det räcker enligt mig. Enligt mamma ska man dock gå utan att nosa, man ska gå utan koppel fast som om man hade koppel, man får inte byta sida och lite andra sådana idéer. Snacka om att göra något enkelt väldigt svårt, ska nog ge henne lite mer mental stimulans. Gömma mig när jag snott något så att hon måste leta tillexempel, då kanske hon lämnar alla dumma regler ett tag.